Regeringens initiativ för kärnvapennedrustning inför översynskonferensen för ickespridningsfördraget NPT

Vi anser att NPT befinner sig i en sårbar fas på grund av kärnvapenstaternas försummelse av sina förpliktelser att avrusta enligt fördraget. Risken för att kärnvapen kommer till användning ökar i takt med att centrala avtal på nedrustningsområdet frångås. Moderniseringsprogram leder i praktiken till en ny kapprustning. Det Sverige behöver göra för att motverka denna farliga utveckling är att signera och ratificera FN:s kärnvapenförbudskonvention. Konventionen implementerar Artikel 6 i NPT som behandlar avrustning. Diskussionen bör fokusera på kärnvapens humanitära konsekvenser. Det bör även noteras att TPNW förstärker NPT. Säkerhetspolitiska aspekter får inte godtas som anledningar att inte förverkliga NPT:s artikel VI som är villkorslös.

För att nå konsensus bör Sverige poängtera jämställdhetsaspekterna som uppmärksammas i TPNW. Vi har rönt stor framgång med vår nyskapande feministiska utrikespolitik. Nu är det upp till kärnvapenstaterna att infria tidigare löften och uppfylla sina förpliktelser enligt ingångna avtal. Det nukleära alternativet är för första gången sannerligen på den globala agendan. Sverige och det internationella samfundet behöver bygga på de senaste fem årens framsteg inom kärnvapennedrustning och avmilitarisering av rymden för att komma vidare inom NPT. Det är viktigt att inse kopplingen mellan NPT och TPNW. Vi har sett en hoppingivande utveckling med början i 2010 års NPT och dess stora stöd för tillskapandet av ett nytt fördrag som förbjuder kärnvapen. Med en fantastisk fart kulminerade denna process i TPNW år 2017.

Konkreta uppslag för att nå samförstånd inkluderar följande. IAEA´s tilläggsprotokoll bör vara standard för att verifiera efterlevnad av åtaganden. Rätten till fredlig användning av kärnenergi måste förenas med den centrala icke-spridningspelaren. För att inte NPT ska fallera måste länder få incitament att frångå framtagandet av kärnvapenteknologi. Det största hindret är den tvetydiga inställningen till skyldigheterna enligt NPT:s uttalade krav på kärnvapennedrustning. En signalökning för inspektionssystemet, exportkontroll, och en stark inställning mot kränkning av internationella regimer är centralt. Begränsningar och icke-spridningsregler som fastställs i NPT-restriktionerna bör grundas på samtycke från majoriteten av staterna och IAEA bör få en starkare roll genom ökade utredningsbefogenheter som kan erhållas utifrån godkännande av alla medlemsstater. I ett inkluderande samförstånd baserat på diplomati och de deltagande staternas intressen vid översynskonferensen finns det en möjlighet att främja nya regler för en konsekvent icke-spridningsordning.

Den trovärdiga vägen består av TPNW. I NPT finns redan ett internationellt samförstånd som bygger på ett avtal mellan kärnvapenstater och icke-kärnvapenstater under en övergångsperiod när de förra skulle ansluta sig till de senare i en kärnvapenfri värld. Detta har inte hänt på nästan femtio år. Vi behöver en radikal förändring. På samma sätt som vi har förbjudit biologiska och kemiska vapen bland massförstörelsevapen, och antipersonella landminor och klustervapen som omänskliga konventionella vapen, bör Sverige understödja processen att förbjuda kärnvapen. Vi stödjer förslagen att inkorporera INF-fördraget i NPT-fördraget eftersom det senare är ett multilateralt avtal ingånget av en majoritet av värdens länder. Det finns inget behov av ett nytt självständigt fördrag eftersom förhandlingar kan ta åratal. NPT är dock attraktivt eftersom det har fått obestämd förlängning, vilket gör det mer tilltalande än ett nytt avtal eller expansion av INF, som är begränsat till taktiska vapen.

Intensifierat samarbete mellan kärnvapenstaterna behövs för att minimera risken för användning av kärnvapen. Vid översynskonferensen bör kärnvapenstaterna beskriva de fortsatta åtgärderna för att ta itu med oron för kärnvapenanvändning. De bör också bekräfta sin avsikt att fördjupa engagemanget bland dem som en del av P5-processen och individuellt för att minimera risken för nukleär användning. Dessa åtgärder skulle visa de fem staternas engagemang för praktiska och effektiva åtgärder för att ta itu med situationen som ligger till grund för initiativet baserat på de humanitära konsekvenserna av kärnvapenanvändande.

Sverige och EU bör fortsätta att stödja processen för inrättande av en zon fri från massförstörelsevapen i Mellanöstern.  Även om utvärderingskonferensensen 2015 inte lyckades anta något slutligt samförståndsdokument förblir den handlingsplan som antogs under 2010 års utvärderingskonferens för icke-spridningsfördraget giltig.  Mer omedelbara framsteg mot nukleär nedrustning och minskning av nukleär risk kräver implementering av det historiska åtagandet om avskaffande av kärnvapen som det ultimata artikel VI-målet. NPT utgör en viktig rättslig grund för global framgång för icke-spridning, inklusive förbudet att inte förvärva kärnvapen, skyddsåtgärder och exportkontroll.  Angelägna frågor inkluderar förutsättningar och byggstenar för fortsatt utveckling av kärnvapennedrustning, inklusive robust icke-spridning, samt prioriteringar för samarbetsåtgärder och hur man definierar de “effektiva åtgärderna” för kärnvapennedrustning som krävs enligt artikel VI. Dessutom krävs prioriteringar och samarbete för riskreducering och verifikationsåtgärder. Parterna bör även ange ett begränsat antal överenskomna prioriteringar inom NPT som ska uppnås under perioden mellan 2020 och 2025-konferenserna.